Herrlandslaget och vägen mot VM 2027: därför blir hösten avgörande

Svensk herrhandboll lever i ett slags permanent förväntan. Laget har under 2020-talet tillhört världens absoluta topp, med EM-guld, VM-medaljer och en spelaruppsättning som fyller de tyska och danska storklubbarna. Det gör att varje mästerskap börjar med samma fråga: räcker det till guld den här gången? Inför VM i januari 2027 är svaret, som alltid, att det beror på hösten.

Landslagsfönstren betyder mer än de ser ut att göra

Landskamperna i oktober och november brukar avfärdas som träningsmatcher. Det är ett misstag. Det är där förbundskaptenen testar de kombinationer som senare avgör matcher i mästerskap: vilken andraplaymaker som fungerar bäst med den etablerade förstaspelaren, vilka två mittsexor som ska spela försvar tillsammans, vem som får förtroendet som andramålvakt.

För spelare på gränsen till truppen är landslagsfönstren också den enda chansen att visa sig. Den som spelar bra i Handbollsligan i september och oktober kan gå från reserv till startsjua på tre matcher.

Handbollsligans roll

En sak som skiljer den nuvarande generationen från tidigare är hur många av landslagsspelarna som gått vägen genom Handbollsligan i stället för att lämna Sverige som tonåringar. IK Sävehof, Ystads IF, IFK Kristianstad och Alingsås har alla producerat spelare som blivit landslagsmän med svensk klubbhandboll som bas, och det gör att förbundskaptenen kan följa kandidaterna på nära håll.

Det betyder också att Handbollsligans nivå har betydelse för landslaget. En serie där tempot är högt och försvaren tuffa förbereder spelare för VM bättre än en serie där de bästa lagen vinner med tio mål varje helg. Inför 2026/27 ser Handbollsligan jämnare ut än på länge, och det är goda nyheter för landslaget.

Tre frågor förbundskaptenen måste besvara

Vem styr spelet när det är jämnt? Sverige har flera duktiga playmakers, men i de avgörande minuterna av en semifinal behövs en spelare som laget vet ska ha bollen. Det valet måste vara gjort före avresa.

Hur ska försvaret se ut? Svensk handboll har traditionellt spelat ett rörligt 6–0 med aggressiva mittsexor. Frågan är om truppen har fysiken för det mot de tyngsta anfallslagen, eller om ett mer flexibelt 5–1 ska användas oftare.

Vem är målvakt nummer två? Förstavalet är i regel givet. Men i ett mästerskap med matcher varannan dag avgör ofta andramålvakten en gruppspelsmatch, och det är en position där Sverige måste ha två spelare som kan gå in kalla.

Spelarna i utlandet

En stor del av truppen spelar i Tyskland och Danmark, och det påverkar hur laget kan förberedas. Förbundskaptenen träffar spelarna bara några dagar i taget under landslagsfönstren, vilket gör att systemet måste vara enkelt nog att kunna spelas in på kort tid och tillräckligt robust för att hålla mot motståndare som tränat tillsammans i månader. Det är också anledningen till att kontinuitet i truppen värderas så högt: ett landslag som byter ut halva laget mellan mästerskapen förlorar det samspel som bara kommer av att ha spelat ihop i tidigare turneringar.

Konkurrensen

Danmark, Frankrike, Spanien, Norge, Tyskland och Kroatien är de nationer som alltid finns med när medaljerna delas ut, och till dem kommer varje mästerskap en eller två nationer som överraskar. Sverige tillhör den första gruppen. Det är ett kvitto på ett decennium av utveckling, men också en varning: från toppen är det bara möjligt att gå åt ett håll om man slappnar av.

Vad vi bevakar i höst

Allt om handboll följer vägen mot VM med truppanalyser inför varje landslagsfönster, spelarprofiler på kandidaterna i Handbollsligan och rapporter om de svenska spelarna i utländska ligor. Vi kommer också att förklara det som ofta går förlorat i mästerskapsyran: varför en till synes betydelselös landskamp i oktober kan avgöra vem som står på planen i en VM-final i januari.

Sverige är ett handbollsland som lärt sig förvänta sig medaljer. Det är en lyx få nationer har. Hösten avgör om förväntningen håller.